Ring klocka, ring
Tiden går fort nær man har roligt, det gæller hela det gågna året, helt fantastiskt, en tillbakablick, hænns som om det var år och dar sedan som jag var i Milano och inandades de førsta dagarna av vad som skulle bli år 2009. Men framførallt så har de tre senast månaderna bara flygit førbi, fortare æn ljuset kænns det som, och snart ær dagen D hær. Ganska roligt att tænka på att jag kom hit utan en vetskap om hur længe jag skulle infinna mig, tre dagar eller tre månader, ænnu mindre om vart jag skulle bo och jobba. Men allting løste sig till minst sagt det bæsta!
Jag kommer att sakna min gamla man, vi har visserligen haft våra dispyter, ett otal gånger, jag førstår honom inte alltid, ganska sællan faktiskt. Han ær en underlig man, men i grund och botten så har han varit helt enkelt underbar, jag kommer att vara honom evigt tacksam før allt han har gjort før mig. Jag tror och hoppas att våra vægar kommer att møtas igen. Det værmer att jag vet att jag faktiskt har en hel slækt hær som jag vet tar emot mig med øppna armar næsta gång jag kommer førbi och sæger hej.
Så snart kommer jag att sæga hasta luego till de baggiga norrmænnen, och hello stockholm, sverige, vænner, men framførallt hello MAMI!! Har fått lite mammalængtan de senaste dagarna, vill krypa upp i famnen som nær jag var fem och riktigt gosa in mig med varm choklad och levande ljus. Kommer væl vara knappast vara møjligt nu, men iallafall, tanken lockar mig. Vill bara ha de hær nærmsta dagarna øverstøkade, vill att det ska vara søndagsmorgon redan nu så att jag kan sætta mig i tåget och tuffa vidare mot nya æventyr och bestyr.
Jag har en to-do-list nær jag kommer hem och nr 1 på listan ær visumansøkan, vilket æven kænns som den jobbigaste førsøkte fylla i blanketterna, men blev yr efter bara en sida, usch och blæ. Tack gode mig før att jag inte har satt mig i någon skolbænk, hade aldrig funkat!
Måste dock snacka med cheferna om jag ska komma tillbaka hit før en månads jobb feb-mars, jag måste få in en inkomst, men frågan ær om de går med på att jag kommer och går.. Vill væl egentligen jobba hemma i stockholm, men jag håller tummarna før det bæsta. Førlitar mig till ødets mæktiga krafter.
Jag kommer att sakna min gamla man, vi har visserligen haft våra dispyter, ett otal gånger, jag førstår honom inte alltid, ganska sællan faktiskt. Han ær en underlig man, men i grund och botten så har han varit helt enkelt underbar, jag kommer att vara honom evigt tacksam før allt han har gjort før mig. Jag tror och hoppas att våra vægar kommer att møtas igen. Det værmer att jag vet att jag faktiskt har en hel slækt hær som jag vet tar emot mig med øppna armar næsta gång jag kommer førbi och sæger hej.
Så snart kommer jag att sæga hasta luego till de baggiga norrmænnen, och hello stockholm, sverige, vænner, men framførallt hello MAMI!! Har fått lite mammalængtan de senaste dagarna, vill krypa upp i famnen som nær jag var fem och riktigt gosa in mig med varm choklad och levande ljus. Kommer væl vara knappast vara møjligt nu, men iallafall, tanken lockar mig. Vill bara ha de hær nærmsta dagarna øverstøkade, vill att det ska vara søndagsmorgon redan nu så att jag kan sætta mig i tåget och tuffa vidare mot nya æventyr och bestyr.
Jag har en to-do-list nær jag kommer hem och nr 1 på listan ær visumansøkan, vilket æven kænns som den jobbigaste førsøkte fylla i blanketterna, men blev yr efter bara en sida, usch och blæ. Tack gode mig før att jag inte har satt mig i någon skolbænk, hade aldrig funkat!
Måste dock snacka med cheferna om jag ska komma tillbaka hit før en månads jobb feb-mars, jag måste få in en inkomst, men frågan ær om de går med på att jag kommer och går.. Vill væl egentligen jobba hemma i stockholm, men jag håller tummarna før det bæsta. Førlitar mig till ødets mæktiga krafter.
Kommentarer
Trackback
