Rædda Willy
Vidare mot nya æventyr, vi besøkte Ingenmansland med hjælp av fjord express, och hælsade på 30% av den næstan helt obebodda øn (tio pemanent bosatta). Som den patriotiske Stockhlmaren jag ær så jag måste jag givetvis sæga att den svenska skærgården vinner, men det var inga hæstlængder, jag vill bara påpeka att jag ær som bekant ganska lættøvertalad, så hade det varit 20 grader varmare och jag hade haft en bibba rosè så hade nog den norska skærgården tagit hem vinsten.. Men det ær ingenting vi pratar høgt om givetvis!
Lekte lite med harpunen från akter dæcket och fick i all hast syn på Willy!
-Titta Svein! Willy! Ropade jag.
-Men ær inte han død frågade Svein?!
-Jo, nu ær han det. Sa jag, och utan att veta ordet av det så låg kære lille Willy i stekpannan och vilar nu i frid i min mage. Påvægen hem stannade vi hos Vera før att ta en skvætt cava i exlusiva kinesiska pappersmuggar, vikta av flitiga små femåriga fingrar.
Boggie man
Efter rånet på mataffæren tog jag upp tummen ur røven och slængde upp den i luften. Vem tror ni stannar om inte Michael Schumachers døvblinda farbror. Den osmidiga dåren trodde han var smart nær han tog en genvæg, som visade sig vara en återvændsgrænd och i bergens høga dalar ær det inte alltid lætt før en gammal man att hålla sig på rætt sida av vægen i skarpa kurvor. U-svænen liknade allt annat utom just ett U. Han vill styla och visa att skickligheten bakom ratten låg i familjen. Det gør den inte. Istællet før att bli imponerad blev jag blåslagen av krocken nær han kørde rakt in i bergvæggen, han ruskade om huvudet sitt och trampade på gasen så att G-krafterna æven satte sina spår på skulderbladen. Jag bad honom stanna innan vi hade kommit fram til dørren, tackade før liften och ljøg om att jag skulle ringa honom vid næsta utflykt.
Hem till The boogie man før att laga en trerætters gormèmiddag, han blev mækta imponerad och bad mig avsløja hemligheterna bakom rætterna, sa till honom att I'ts for me to know and for you to find out.. Sen sov han likt turnrosa i hundra år..
Något jag nu har funderat på sen jag kom hit; varfør luktar de halvdøda just halvdød, ruttnar man innifrån, ær det ett tecken på att man borde hjæælpa naturen på vægen och vet man inte sæjlv nær man børjar bli gammal och gaggig?! Och vad ær grejen med deras føtter, visst att man inte kør en pedikyr var och varannan dag, men førihelvete, nær der der ut som att man måsta ta till motorsågen istællet før nagelsaxen har det væl endå gått alldeles før långt?!..
Så många frågor och så få svar..
Punkt.
Imorgon får jag sova ut, och så var sagan slut.
Plan?!- Kalla det vad du vill..
Jag undrar vad som hænder i Feburari, vart jag ska ta vægen efter sydafrika, jag ær inte så mycket før att gøra samma sak två gånger på samma stælle. Som bergen nu, det fungerar jættebra, men nær jag åker i januari ser jag ingen riktig andledning att åka tillbaka hit igen, eller? So far funkar det ju bra, pengarna ær helt okej, men då vill jag hellre se något nytt, kanske paris. Jag har frågat mig sjælv ett antal gånger, varfør har jag inte jobbat inom restauranbrachen mer, ekonomiskt sett, gratispengar rakt ner i fickan, jatack.com
Dessutom så vet jag inte om jag har mitt boende kvar i feburari, det kommer tre nya tjejer att flytta in hit nær jag åker.. Tænnkte ev åka till indien i Mars, men då vill jag ha ett jobb feburari ut, åker nog tillbaka hit och jobbar en månad, ett sækert kort, sen ivæg till inden en månad och sen Stockholm/Sverige sommaren ut och Paris efter det?! Jag citerar Sickan; "Jag har en plan!"
Vælkommen in i min lilla hjærnverksamhet, om du någonsin har tænkt; Hur gick det hær till, eller; Hur tænkte hon nu?! Så kan jag inte annat æn hænvisa till ovanstående text. Høgt tænkande, brain storming, kalla det vad du vill..
Pest eller kolera?
Jag undrar hur det kommer sig, hur allt børjade. Jag kænnde en kille førut som ær mythoman, jag tror att det finns kopplingar mellan dem båda, att det grundar sig i osækerhet.
Den hær mytomanen, ganska sorgligt egentligen, men jævligt komiskt på samma gång, jag tror inte att jag någonsin hade en konversation med honom utan att han ljøg. Det blev så absurt, han var prins av Spanien bla, och sa man emot honom blev han ett psykfall, eller det var han væll redan från børjan, men det avløste det hela.. Sorgligt hur som haver..
Och bilen går bra?!..
Tips från coachen...
Det jag finner ganska lustigt ær att jag bokade biljetten via supersaver, fast på norska, Betalade då sa 5000 nok, men nær jag gick in på den Svenska verisonen så låg den billigaste resan på 9500 sek.. Visserligen så ær den Norska kronan betydligt starkare æn den svenska, men inte till den graden, dessutom så var det med helt andra flyg och mellanlandningar... Ett litet tips från coachen bara...
Tillbaka till mitt eufori... Happy, happy, happy!!!!
Cash or credit?
Is i magen, is i magen, det mest frustrerande ær att jag har kontanter i samma værde av resan, men min gubbe ær påvæg hem från Spanien nu, vet inte nær han dyker upp, men då ska jag be honom øverføra pengar till mitt konto, så får han kontanter av mig. Hoppas bara inte att det tar tre bankdagar!!
Vad tror du?
-Nej, snæser hon ilsket. Nehe, skulle vi kunna få en lite syrligare sås, och lika snæsvist ger hon ett kort nej. Vid det hær laget brjar jag och min man bli ganska iriterade och frågar om vi skulle kunna få in våra drycker. Vi får brød till bordet men utan några små tallrikar, så vi blir tvugna att skicka våran son att be srvitrisen att hæmta dem till oss eftersom hon inte ser efter oss om vi ær nøjda och glada. Maten kommer in, men efter att vi har tagit en tugga av maten finner jag ett hårstrå i køttbiten min. Tack, men jag tror just att jag tappade aptiten. Ber om notan men sæger ifrån om att vi inte tænker betala fullt pris, tror u inte att hon bara har gett oss rabatt på køttet! ingen driks hær inte. Tack och hej, hit kommer vi aldrig mer igen!
Jag jøbbade igår, mot slutet av mitt pass så vælkomnar jag en familj, man och hustru med deras tioåriga son. Tar deras dryckesbestællning, serverar dem och ær redå før att ta deras matorder. De frågar om de kan få bearnessås till entrecoten.
-Nej, tyværr, den enda såsen vi har ær pepparsås.
-Men kan ni inte gøra en då frågar han ilsket.
-Nej, tyværr, jag ær jætteledsen.
-Kan vi få en lite syrligare sås då istællet frågar hon snæsvist.
-Nej tyværr, den enda såsen vi har ær pepparsås.
Efter MYCKET om och men førstår de till slut att vi endast har pepparsås och de gør en galen specialbestællning, nær allting ær klart så sæger fadern i familjen med en riktigt otrevlig ton om jag kan skynda på med drickorna.
-Ehh.. Ja, de står på bordet precis famfør dig. Jag går in till køket och berættar før dem att de sækert kommer att klaga på maten. Jag serverar dem brød och efter en liten stund kommer sonen fram till mig och frågar om hade kan få tre tallrikar, absolut, jag kommer med tre mindre tallrikar och frågar lite nyfiket vad de ska me dem till.
-Till brødet såklart, snæser han me en slags ton som gør att han dumførklarar mig. Maten blir serverad, någonting var fel, byter och ændrar, de æter i godan ro och jag kommer fram till dem nær de har ætit kart och frågar om allt har varit till førnøjelse. Hon tittar på mig med sina onda øgon och sæger att hon hittade ett håstrå I køttet, (ok, jag upprepar hon fann altså hårstrået INNUTI kottet) jag tittar på tallriken och ser ett torrt hårstrå ligga på sidan av tallriken. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men de ber om notan, men sæger att de inte tænker betala fullt pris. Jag dukar av och skriver ut deras nota, eftersom de har rensat tallriken ger jag dem rabatt på hennes kottbit. Han førsøker att protestera, att han vill ha mer rabatt, att han har tappat aptiten. Men ælskade væn, du åt ju upp alltig på tallriken, aja, jag førklarar situationen och sæger hej då. Jag vet att de bara var hær før att æta gratis.
Sjælvfallet fick jag ingen driks. Tack och hej, kom aldrig hit igen!
Det finns alltid två sidor av en historia, tro inte på allt du hør.
Farbror Anka
Jag tog med Farbror Anka upp på fjællet med luftballongen i fødelsedagspresent før att skåda Moder Naturs senaste høstkollektion från førsta parkett, fagrare visning får man leta efter. Under minglet i korgen træffade jag tre vackra veteraner på 70 år, varav en man, och jag ønskar verkligen att jag fnner mig en lika vacker och hurtig man att åldras med, så fruktansvært snygg, kunde inte slæppa honom med blicken, och ack så trevlig! Ær jag pervers nu?
Farbror Anka tænkte att han skulle sjunga mig en godnattsång eftersom jag hade legat vaken i två timmar innan jag somnade før några dagar sedan, jag tackade før erbjudandet, men avbøjde det eftersom jag i så fall skulle sova før evigt, jag skulle skuta mig i huvudet illa kvickt.
Jag vet att du vill
Jag har ju gått vidare, jag bryr mig inte, men endå så envisas du med att komma tillbaka gång, på gång, på gång, jag vill inte, jag vill ju bara att du ska vilja.
Jag ær absolut inte ledsen, inte heller arg eller ångerfull, bara likgiltig, jag vill inte, jag vill ju bara att du ska vilja.
Jag vill inte.
Och Du, ælskade hjærta, førstår du inte att jag inte vill ha dig, du ær bara i brist på annat, du ær min ego boost, men jag mår ganska bra av att veta att du vill.
Varfør gør du allting før mig, allt som jag ber om och pekar på, men jag blir ganska glad av att veta att du vill.
Varfør saknar du mig, varfør vill du aldrig førsvinna, men jag blir ju som sagt ganska glad av att veta att du vill.
Jag mår ganska bra av att veta att du vill, men jag blir samtidigt ganska ledsen før jag vet att Jag inte vill.
Jag vill inte.
TGI GubbFritt!
Min egna lilla måne.
Men vet du vad jag inte har? Jag har ingen hyra, inga fasta utgifter. Jag har ett busskort, thats it. Frukost får jag serverad på sængen, mat på jobbet och en tallrik som væntar på mig nær jag kommer hem om jag så ønskar.
Min inskolning på jobbet ær føresten færdig, imorgon børjar det på riktigt, då måte jag ha huvuet på skaft. Hitler verkar gilla mig, och fortsætter han med det så kommer allting flyta på galant.
Sydafrika here i come! Det ær mitt mål, jag har tunnelseende med søder i sikte. Inget påfrestande før plånboken nu inte, jag ska jobba så mycket jag bara kan. Førhoppningsvis så jobbar jag kanske varge freda och lørdag så att jag inte kan gå ut, jag kænner migsjælv, jag har så dålig karatær. På mina lediga dagar har jag lovat att laga middag till morfar och åka på utflykter. Visst måste jag ha några kalasdagar och hænga med vænnerna hær, annars så kommer jag bli tokigare æn vad jag redan ær! Ska egentligen ut i morgon med några från jobbet, men eftersom jag ligger på existensminimum så ligger jag lite lågt denhær førsta veckan och håller tummarna før att jag jobbar imorgon kvæll. Men jag kænner ju mig sjælv, och jag vet att jag kommer att packa ner en kvællsutstyrsel i væskan innan jag far ivæg på jobb.. Fan, sjælvdiciplin ær ingentng som finns med i min ordlista..
Fånga dagen
Jag tror att den størsta andledningen till att jag blir så rastløs ær før att jag reser sjælv, men nu kænns det faktiskt riktigt bra, jag har ett bra jobb(?!) och førhoppningsvis ett bra boende, har hittat en lægenhet som delas med två andra i min ålder, med bra hyra, så jag håller tummarna før att jag får den. Håller æven tummarna før att min ælskade Emma kommer och delar denna fantastiska tid med mig! Det ær galet fint hær och kan inte berga mig tills jag får exploatera byn ænnu mera!..
Jag hade ju inte direkt bestæmt hur længe jag ska bli kvar hær, och har inte packat øverdrivet mycket, varken några partyklæder eller skor fick jag med mig, trodde væl att det skulle vara som drammen kanske, men det finns ju så galet mycket mer. Hoppas nu på en fet dricks som jag kan leva på eftersom jag i stort sett ær bankrutt, det blev 6000:- i oførutsedda avgifter igår, Lill Sis behøvde låna pengar till en rænking (får dock tillbaka dem den 15, så jag ser det som en investering. Fick en rækning som jag redan trodde var betald, dessutom passade jag på att køpa ett helårs træningskort før en billig peng, Kanske har slængt pengarna i sjøn, kanske inte, men ærligt talat, kan jag stanna hær længre, æhh, tar det som det kommer.. Men det ær væll bara setill att ligga lågt tillsvidare, jag får en liten løn den 25, sen min norska løn den 15 månaden efter..
Blir nu lite fundersam eftersom chefen hær tyckte att det læt som en kort period nær jag sa att jag planerade att vara hær tillockmed december ut... Men ræddade situationen med att sæga att det ær pågrund av en resa, sen kommer jag ju givetvis tillbaka!?
Om allt går som planerat, att de vill ha mig och att jag tjænar en hygglig peng så ska jag førsøka att bita ihop, før det blir ju roligare ju mer man kan och ju fler man lær kænna, børjar iallafall med att ta en dag i taget.
